Åh herrejävlar, i vilken ände ska man börja? Som jag skrev inför matchen, så var det en match mellan Allsvenskans två formstarkaste lag, men att det skulle sluta så här hade jag aldrig kunnat föreställa mig i min vildaste dröm. Missförstå mig rätt, jag hade hellre sett att IFK bara körde över Örebro och vann med 4-0, men samtidigt så vill fotbollsälskaren i mig att det ska vara en jämn och tight match där IFK går segrande ur striden, annars finns risken att det blir som senast mot Gefle där vi var så överlägsna att matchen blev ganska ointressant.

Gissa om det blev en jämn och tight match, där båda lagen faktiskt gjorde allt för att vinna matchen. Jag skrev om IFK Göteborg dåliga bortafacit och det faktum att vi inte är så bra på plastgräs, men allt det där var som bortblåst ikväll. Vi gick verkligen ut och krigade, och det är klart när man är så formtoppade som vi är just nu så blir det säkerligen betydligt enklare att spela fotboll, även om vi möter Allsvenskans formstarkaste lag på bortaplan.

Vilken match vi fick se på Behrn Arena, jag är fullständigt avundsjuk på alla Änglar som var på plats medan jag själv satt i tv-soffan och kollade. Men å andra sidan, tror faktiskt inte mitt hjärta hade pallat med den dramatiken live.

I den 22:a matchminuten dunkar vår skyttekung Lasse Vibe in 1-0 bakom en ganska passiv ÖSK-målvakt och det var bara startskottet till en fantastisk fotbollsmatch. Sex minuter senare kvitterar Örebro till 1-1 och vi såg ut att gå till pausvila med ett oavgjort resultat. Men lagen ville annorlunda! Med fyra minuter kvar av halvleken dunkade Marcus Pode in 2-1 till Örebro, ett vackert skott, men vår backlinje är alldeles för passiva. Kjetil är på väg ut mot skytten, stannar upp och sen fortsätter igen och det ger Pode den tid han behöver för att placera in ledningsmålet. I det läget kändes det jävligt surt och när Örebro fick en hörna i slutskedet av halvleken, jag då var jag ganska säker på att vi skulle gå till halvtidsvila med underläge. Men icke! En misslyckad hörna, och en snabb kontring signerat Lasse Vibe och Gustav Engvall slutar med att Ludde får dunka in sitt första Allsvenska mål och vi går till pausvila med 2-2. Ett mål som jag tror var mentalt väldigt viktigt!

I början av andra halvlek tappade Blåvitt ganska mycket av spelet och Örebro tog över taktpinnen och skapade allt fler chanser och för en gång skull tycker jag att Stahre gör det väldigt klokt när han sätter in Gurra och plockar ut en återigen dålig Smedberg. Strax efter bytet dunkar vår skyttekung Vibe in 3-2, vilket jag trodde skulle bli segermålet, men uppenbarligen var varken IFK Göteborg eller Örebro med på noterna där. För knappt så att man har hunnit fira ledningsmålet så blåser domaren straff när Bjärsmyr tar med armen. Först tyckte jag inte att det var straff, men när man ser reprisen är det svårt att snacka bort det! Kamara i Örebro gör inget misstag när han dunkar upp 3-3 från elva meter.

Här trodde jag faktiskt att luften skulle gå ur IFK, att ha tagit ledningen två gånger och tappat den ganska snabbt inpå tar nog ganska hårt psykiskt. Men icke, Blåvitt fortsätter att trampa på och med Gurra på plan börjar IFK att vinna allt fler andra bollar, för att inte prata om May som är precis överallt. Jag kan verkligen inte hylla honom tillräckligt, bortsett från Vibe som öser in mål, så är han vår särklass viktigaste spelare! Hans rörelsemönster på plan är helt magisk, hans arbetskapacitet är en korsning mellan Håkan Mild och Gunde Svan, han står fan aldrig still. Han är navet i vårt spel, både offensivt och defensivt.

Men matchen var ju som sagt inte över riktigt ännu, och det kunde faktiskt ha gått åt vilket håll som helst. Men i den 81:a matchminuten kliver vår skyttekung fram för tredje gången den här aftonen och med en gammal hederlig tåpaj, petar han in 4-3, en ledning som skulle stå sig till domaren blåste av matchen och som förkunnar att IFK Göteborg vinner mötet mellan Allsvenskans mest formstarka lag.

Lasse Vibe gör inte bara hattrick ikväll och utökar sin ledning i skytteligan till hela 19 mål. Han har gått förbi Tobias Hyséns rekord på 18 mål från 2009 och tangerar Andreas Anderssons målrekord från 1997. Med andra ord så kan Lasse Vibe bli den bästa målskytten IFK Göteborg har haft på 24 år (orkade bara kolla tillbaka till 1990).

Noterbart denna afton, förutom att det gjordes sju mål, är att IFK Göteborg hade totalt 10 avslut, fyra utanför, och sex på mål, varav fyra går in! Det är ta mig fan en ruggigt bra utdelning!

Nu ligger vi på en tredjeplats på samma poäng som AIK (som ikväll tog sin tredje raka förlust) och en poäng bakom Elfsborg på andra platsen. Vi har dessutom bättre målskillnad än både Elfsborg och AIK, plus 18 mot plus 12 (Elfsborg) och plus 11 (AIK). Tyvärr vann Malmö ikväll, så man får nog ge upp guldhoppet, 9 poäng är mycket att ta in på fem matchen, men så länge vi fortsätter att vinna så är inget omöjligt.