21 Mar, 2015

IFK-Häcken 3-1 Analys

Idag fick BK Häcken med sig en viktig lärdomar. Ska du snacka skit om att du ska köra över ett lag, så är det bäst att kunna fullfölja det på plan. För precis som förra helgen i kvartsfinalen mot Helsingborg så var IFK helt överlägsen och vårt djupledsspel var en fröjd att se och Häcken som startade med tre man i backlinjen snabbt fick gå ner till fyra backar, men det hjälpte föga. Dansk trion Rieks-Vibe-Ankersen hotade Häckenmålet hela tiden med fick uppbackning av Boman och mittfältet Sebbe/Gurra. Våra ytterbackar Aleesami och Emil störtade fram titt som tätt och gjorde det jobbigt för Häcken.

Jag har länge varit kritiskt till Aleesami, men idag visade han verkligen framfötterna och var delaktig både offensivt och var stabil defensivt, fortsätter han så här kan han växa till en väldigt nyttig och viktig kugge i laget och det behöver vi, så vi kan ha två farliga kanter och inte bara bli låst till högerkanten. Dessutom kul att se att samarbetet Ankersen/Emil på högersidan fungerar och jag tror Rieks/Aleesami samspelet bara kan bli bättre.

Matchen då? 1-0 efter dryga halvtimmen efter misstänkt offside (inte för att jag bryr mig), men repriserna i halvlek visade att Ankersen inte var offside när skottet gick och således helt korrekt dömt. 1-0 stod sig till halvlek, och det var helt rättvist. Båda lagen hade förvisso varsitt stenhårt skott i målramen, Häcken i stolpen och IFK i ribban.

I andra halvlek fortsatte IFK hålla i taktpinnen och dikterade villkoren, och Häcken fick snällt finna sig i att slå ifrån och lyckades inte skapa några större farligheter. Ankersen fortsatte målproduktionen genom att rulla in 2-0, efter ett fantastiskt vackert sekvens som började till vänster, spelade vägg med Vibe och satte retsamt in bollen i Häckenmålet. Där och då var matchen egentligen punkterad, men vad vore en match utan ett Vibe mål, och återigen en fin sekvens innan Vibe knorra in bollen i målvaktens vänstra kryss (eller åt de hållet i alla fall).

Häcken med en man mindre hade inte mycket att sätta emot och det var aldrig snack om att försöka hämta upp och kvittera, men en reducering blev det sedan bollen ändrat riktning på nya mittbacken Rogne och ställt Alvbåge i målet. Rogne gjorde förövrigt en godkänd debut, även om han inte hade jättemycket att göra.

Nu väntar klubbens tolfte final i Svenska Cupen, och förhoppningsvis kan vi plocka hem en titel redan i maj.

IFK har de senaste två matcherna visat en spelidé, en energinivå och ett spel som verkligen lovar gott inför den Allsvenska starten om drygt två veckor. Vi är ett farligt kontringslag, men ännu viktigare, vi har ett eget spel med många som fyller på och många kombinationer och det kommer behövas mot lag som kommer backa mot oss.

Du kanske också gillar...