10 Maj, 2016

Analys IFK-Djurgården 2-1

Tillbaka på Gamla Ullevi igen efter den avbrutna matchen mot Malmö, och det var ett mäktigt tifo som möte spelarna när de gick ut på planen ledda av kapten Rogne som igår gjorde sin första match från start sedan knäskadan mot Gefle förra året. Med vår långa skadelista blev det ännu en gång omkastningar i laget. Albornoz tog ett kliv upp i banan i Albæks frånvaro, och Hermannsson bildade mittbackspar med Rogne. I övrigt var det inga andra förändringar.

IFK började matchen i ett väldigt bra tempo och satte hög press på Djurgården och skapade nästan omgående ett par halvchanser och kunde med lite mer skärpa och tur i avslutningsmomentet ha gjort åtminstone ett mål. Men Djurgården försvarade sig bra och vi fick aldrig några solklara chanser. Spelmässigt var första halvlek en av årets spelmässigt bästa, vi är hungriga och har mycket rörlighet i anfallen även om det ibland blev lite för monotont men långbollar på djupet till Hysén.

Direkt i andra halvlek gör Lennartsson ett byte när han tar ut Boman och sätter in Engvall. Förstår inte riktigt varför han plockade ut Boman, som jag tyckte var på hugget så jag vet inte om det finns någon annan anledning, men det skulle visa sig bli ett ganska lyckosamt byte.

Men IFK skulle hamna i underläge även den här matchen, när Sam Johnson dundrar bollen i ribban och returen går rakt ut till Djurgårdens 18-åring Sabovic som inte gör något misstag när han dunkar in 0-1 i öppet mål. Inte mycket att säga om målet, ska man vara lite krass kan man ju tycka att Hermannsson inte ska vända ryggen till skytten.

Efter målet ökar IFK på takten och skapar direkt några farligheter, men blottar sig lite när Hermannsson inte är tillräckligt resolut vid sidlinjen blir bortspelat och en tillsynes ofarlig situation blir en farlig målchans, men sista passningen är dåligt slagen och målchansen rinner ur sanden. Istället fortsätter IFK att komma runt på högerkanten och framför allt Emil som hittar Engvall snett inåt bakåt som distinkt kan dunka upp sitt första mål för säsongen och kvittera matchen till 1-1. Väldigt viktigt för matchen, väldigt viktigt för Engvall som verkligen behövde få göra mål efter en trög start på säsongen.

Efter målet fortsätter Blåvitt att jaga ett ledningsmål och det skulle visa sig komma som skänkt från ovan, när DIF-spelaren går upp med handen vid en hörna så har Johannesson inget annat val än att blåsa straff. Vår stora straffskytt Emil kliver upp, men straffen är svagt slagen och målvakten som går åt rätt håll plockar den ganska enkelt. Där trodde jag att vi skulle tappa luft, men laget ville annat och fortsatte trycka på. Segermålet skulle komma, och det var nästan en identisk kopia av 1-1 målet. Emil kommer runt på högerkanten och spelar snett inåt bakåt där Hysén kan placera in 2-1.

Gör Din röst hörd! Betygsätt startelvan.

Du kanske också gillar...