Analys Gefle-IFK 2-6

Det finns segrar som ger tre poäng, och så finns det segrar som betyder så mycket mer än tre poäng. Den senaste var precis vad IFK Göteborg behövde och fick med sig hem ifrån Gefle igår kväll. Det har varit ett par turbulenta dagar sedan den avbrutna matchen senast och Lennartssons utskällning av Ankersen så det var extra skönt att dagens rubriker handlar om fotboll och det sportsliga och inget annat.

IFK Göteborg började matchen i ett rasande tempo både när det gäller bollinnehav (75-25) och målchanser och att det bara stod 0-1 efter tjugo minuter och inte 0-4 är ett under. Ankersen hade uppenbarligen tagit utskällningen på helt rätt sätt (precis som han gjorde förra året efter att han blivit petad i en match) och var riktigt het i offensiven, och skapade ett par chanser direkt i början av matchen, och låg bakom ledningsmålet (även om det räknas som ett självmål). Boman hade några chanser och Tobbe hade ett par chanser, så 0-1 kändes väldigt konstigt.

Sen hände det som inte fick hända. I Gefles första riktigt anfall, första gången de var i vårt straffområde, så får D. Williams bollen och väldigt vackert så åker han slalom mellan Hermannsson och Smedberg som blir lite passiva och skjuter in 1-1, helt orättvist, helt ologiskt – men fotbollen är inte alltid rättvis eller logisk för den delen. Målet gav Gefle energi och välbehövlig självförtroende (utspelade senast mot Häcken med 6-1) och de kom in i matchen och började hålla lite mer i bollen och försökte bygga upp anfall. Men Blåvitt trummade på och fortsatte dominera bollinnehavet. I slutet av första halvlek kom ännu en kalldusch! På ett inlägg från höger så tappar Albornoz markering på D. Williams som ostört kan nicka in 2-1. Gefle har två skott på mål och två mål, och Alvbåge kan inte lastas för något av målen, utan det är passivt försvarsspel som ligger bakom målen.

Ledningen hade vänts till underläge i halvlek och när lagen kom ut i andra halvlek så var det Gefle som började piggast. Men Blåvitt fortsatte hålla i bollen och visade stort tålamod när man sakta med säkert försökte luckra upp försvaret i Gefle. Till slut skulle kvitteringsmålet komma. Tobias Hysén skarvar vidare en hörna ifrån Albæk och Smedberg står rätt placerad och får bollen på låret och styr in 2-2. Ett riktigt skitmål, men ack så viktigt att få med sig lite ”billiga mål”.

Efter kvitteringen går Gefle ner sig och Blåvitt fortsätter trycka på för ett segermål. Det skulle inte bara komma ett utan fyra med Ankersen som frontfigur. Ledningsmålet kom efter drygt 70 min, efter ett fint samspel från höger där Smedberg spelar snett inåt bakåt till Ankersen som har kommit in i plan från sin vänsterkant och kan lugnt placera in 2-3. Knappt att de tillresta supportrarna har hunnit jubla klart innan Ankersen slår till igen. Direkt efter avspark vinner Engvall bollen och spelar fram Ankersen, som bryter inåt i plan och placerar in 2-4 i målvaktens vänstra kryss. Nu var Gefle helt under isen och ville nog mest av allt att Glenn Nyberg bara skulle blåsa av matchen. Men Ankersen var inte riktigt färdig för dagen. I en tilltrasslad situation, får han bollen till vänster i straffområdet och spelar in bollen till Hysén som bara kan raka in bollen till 2-5. I slutet av matchen kommer Patrik Karlsson Lagemyr in istället för en för dagen helt outstanding Smedberg och bara ett par minuter senare får Paka en boll på djupet av Engvall och hungrig som han är så dribblar han bort två Gefleförsvarare och placerar in slutresultatet 2-6 och sitt första Allsvenskamål.

Man ska självklart inte dra allt förstora slutsatser ifrån en 2-6 seger mot Gefle, vi har fortfarande en del att jobba på, speciellt i försvarsspelet. Men viktigt var att Ankersen började producera, han ligger bakom fyra av sex mål och det är viktigt för hans självförtroende, att få komma igång och producera poäng för laget. Boman stångas som vanligt längst fram, Hysén gör mål, Engvall kommer in och får två assist. Smedberg gör ett kanonjobb både offensivt och defensivt. Emil är pigg och sin högerkant och Aleesami är som vanligt bland de bästa på plan. Sebbe och Albæk har en bra fördelning central och tillsammans vinner de många andra bollar. Dessutom var det riktigt skönt att se Rogne tillbaka i A-laget, dock hoppas jag inte att vi matchar honom förtidigt, alla matcher han gör före uppehållet får vi se som en bonus, men helt klart är att hans närvaro kommer ge backlinjen välbehövligt lugn.

Glöm inte att rösta på startelvan.

Inför Gefle-IFK

Äntligen matchdag och äntligen faller fokus åter på det sportsliga när Gefle tar mot IFK Göteborg i omgång 7. IFK Göteborg är återigen skadedrabbat sedan Rieks och Bjärsmyr fick kliva av senast mot Malmö. Så nu blir det ännu ett nytt mittbackspar, vilket i ordningen har jag tappat räkningen på. Med största sannolikhet blir det Albornoz och Hermannsson, även om jag hoppas på att det blir Hermannsson och Rogne från start.

Jag tror att Lennartsson vill göra så få ändringar som möjligt, då spelet stundtals var bra mot Malmö, och med lite tur kanske kunde ha haft både ett eller två mål på kontot. IFK Göteborg behöver vinna ikväll för att känna att man har kontakt med toppen, annars tror jag det finns en stor risk att det blir en riktig plattsäsong. Vi kommer ju med största sannolikhet dömas en 0-3 förlust hemma mot Malmö och tre poäng ikväll är, med risk för att låta dramatisk, livsviktig! Vi måste visa att vi kan ha ett rörligt anfallsspel utan Rieks och att försvaret inte svajar utan Bjärsmyr. Så i slutet av dagen så är det mycket mer än tre poäng som står på spel – det handlar om att höja moralen och få lite medgång efter ett par riktigt svaga insatser.

Trolig startelva
Alvbåge
Emil | Hermannsson | Albornoz | Aleesami
MSD | Sebbe | Albæk | Ankersen
Boman | Hysén

Det är verkligen inte optimalt att vi har bytt mittbackspar så många gånger redan, mycket av stabiliteten vi hade förra året var ju tack vare vårt solida försvarsspel, vilket vi har tappat ordentligt hittills. Att IFK släpper in tre mål på fasta situationer i en match för att någon matchen senare släppa in tre spelmål hör ju verkligen inte till vanligheterna.

Skrev igår lite statistik inför omgång 7 och kvällens domare, vilket var en blandning av bra och dåliga nyheter. Har ni missat det så in och läs, och låt siffrorna tala sitt tydliga språk.

I vanlig ordning kan man gå in och rösta på startelvan efter matchen. Av förklarliga skäl så var det inte så många som engagerade sig senast, men resultatet hittar ni här.

Statistik inför omgång 7 (Gefle)

Allsvenskan rullar vidare efter en minst sagt turbulent vecka, och tur är väl det så att fotbollen och det sportsliga kan få hamna i fokus istället. Här kommer lite statistik inför mötet med Gefle (b) i omgång 7.

5 senaste mot Gefle (b):
-15 0-0
-14 1-1
-13 1-1
-12 5-0
-11 1-0

Gefle (b) sedan 1993:
11-4-4-3 10-9 +1 16 p (1,45 p/m)

Omgång 7 sedan 1993:
Bortaplan: 10-0-3-7 6-21 -15 3 p (0,3 p/m)

Resultat när Glenn Nyberg dömer IFK Göteborg (sedan 2010):
6-5-1-0 15-6 +9 16 p (2,66 p/m)

IFK-Gefle 4-0 Analys

9382 personer såg matchen, vi kan lugnt säga att folkfesten uteblev och #fullfredag kampanjen misslyckades rätt ordentligt, men vad gör det när vi som var på plats fick se en sprudlande målfest. Låt oss vara helt ärliga det finns en anledning till att Gefle ligger där dom ligger, och det bjöds absolut inte på någon sexig tillställning, snarare tvärtom.

IFK Göteborg dominerade matcher från start till mål, vi var överlägsna i alla moment ute på plan, så man ska nog tänka på motståndet när man tittar på segersiffan, det var absolut ingen värdemätare. Däremot var det tre nya friska poäng, och vi ökar på vår förlustfria svit till fyra (tre segrar och en oavgjord), vilket innebär att Blåvitt har tagit hem 10 av 12 poäng och är Allsvenskans formstarkaste lag (tror inget lag har fyra raka segrar).

Så en match mot Gefle som vi dominerar, så förväntade jag mig i alla fall att Stahre skulle våga experimentera lite med laguppställningen. Vi gör 4-0 i den 54:e minuten, så det är mer än 35 minuter kvar som Stahre kan experimentera med laget och framför allt testa nya spelare. Men vad gör feg-Stahre? Han plockar ut Jakob (istället för Engvall som han brukar), och sätter in Gurra (visst var det oväntat?). Nu kan jag i och för sig köpa att han plockar ut Jakob för han var inte bra, men varför inte testa sätta in Joel i den centrala rollen? Våga vara offensiv, istället för att sätta in defensiva Gurra. Nästa byte var också ganska givet, in med Joel och ut med Sören (i vanliga fall tar han ut Smedberg), och först i 81:e minuten tar han ut Smedberg och sätter in Calvo.

Nu läste jag på Twitter att Calvo inte hade varit bra i U-21 matchen uppe i Stockholm, och det kanske var därför han inte fick chansen från start. Men å andra sidan Smedberg är rent ut sagt bedrövlig! Sveriges känsligaste högerfot? När ska vi få se den tänker han? Nu är han dessutom landslagsman i Bolivia, måste vara spelarbrist. Calvo visade direkt prov på sin fina teknik och utmanade och gick på mål. Han borde definitivt få chansen från start nu när Stahre ändå spelar honom som högermitt, men det lär man väl inte så se, för Stahre är ju inte direkt känd för att våga testa nya saker.

IFK-Gefle Inför

Idag ska vi fylla Gamla Ullevi till bredden och fortsätta på det fina tryck vi skapade borta i Borås i söndag. Kampanjen #FullFredag har resulterat i att många sektioner redan är slutsålda, vilket är helt fantastiskt. Kan vi slå noteringen från hemmapremiären mot Malmö, så kan det bli ett himla liv på läktarna.

Senast mot Elfsborg så fick vi se ett gäng tappra och orädda Änglar som verkligen gick för seger, dock grusade planerna en aning när en viss feg tränare plockar ut en anfallare till förmån för en defensiv mittfältare. Men så här i efterhand kanske man får vara nöjd med ett poäng från Borås, det är ju sällan man får åka därifrån med poäng. Å andra sidan, ska man ha en realistisk chans att nå tredjeplatsen så måste man våga gå för seger.

Misstänker att startelvan inte kommer skilja sig markant från det vi fick se i Borås, med undantag att Ludde troligtvis går in på vänsterbacken och Adam får hålla till på bänken. Gällande Smedberg, nybliven landslagsman (helt sjukt), så vill jag hellre se Diego Calvo på högerkanten istället. Han måste ju få chansen att visa upp sig även i Allsvenskan, en cupmatch och B-lagsmatcher räcker knappast för att han ska få en ärlig chans att visa upp sig!

Glöm förövrigt inte #BlåvitStolthet, skriv ut, sätt upp och dela.